Bevara vår ståplatskultur del I

Jag befann mig för några dagar sedan på IF Elfsborgs årsmöte. Det var en intressant tillställning trots väntade beslut i de frågor som togs upp. Det som väckte mitt intresse var i slutet när de vi kommit till punkten ”övrigt” och medlemen i IF Elfsborg samt tillika ordf. i Guliganerna Eric Sjölin gick upp berättade om vikten av att bevara ståplatserna. Sjölin gjorde ett mycket bra framträdande och han fick väldigt bra bifall från publiken, såväl äldre som yngre. Jag hoppas nu bara att alla som var på mötet verkligen tar åt sig i frågan och gör något åt saken i dessa tider då ståplatsernas tidsepok verkar lida mot sitt slut.

Jag har därför valt att belysa den här frågan ytterligare för att Ni som läser ska kunna ta med er frågan vidare ut i vardagen och diskutera något som jag tycker är viktigt. Ett av Sjölins huvudargument för ståplatserna var att alla som går på fotboll idag någon gång har börjat bilda sig ett intresse för fotbollen någonstans. Det här stället är just på ståplats. Vi kan fråga runt bland de flesta personerna på Borås Arena, ”Var på Ryavallen såg du din första Elfsborgsmatch?” och jag kan garantera att en stor majoritet av de tillfrågade skulle svara just ståplats.

Anledningarna till att folks fotbollsintresse väcks på just ståplats är många. I mitt eget fall började jag gå på Elfsborg med farsan i början av 90-talet. Ibland gick vi ensamma och ibland hade vi med oss några kompisar. Fördelen med ståplats var just att vi kunde välja att gå med olika personer varje gång och stå bredvid dessa. Ibland hände det dessutom att vi bestämde oss sent att vi skulle gå på matchen. Tack vare tillgängligheten på ståplats var det bara att sätta sig i bilen och åka in. Man behövde inte oroa sig för att man riskerade att få en dålig plats. Var man bara där i tid kunde man välja en bra plats där man trivdes.

Ståplats på Elfsborgsläktaren

En annan anledning som jag, i efterhand, förstått var den i princip viktigaste orsaken till att vi gick och såg Di Gule på ståplats var givetvis priset. Tack vare de billiga biljetterna på ståplats kunde jag och farsan gå och se varje hemmamatch utan att behöva tänka på priset. Jag vet att jag någon gång frågade ”Varför går vi inte på sittplats?”. ”Det är alldeles för dyrt!” fick jag till svar. ”Dessutom är det så tråkigt att sitta still och frysa” brukade han lägga till. Den stämning som skapades på matcherna kom till 99% av oss på ståplats, sittplats såg mest stelt och dött ut minns jag.

När jag senare kom upp tonåren, då jag kunde klara mig utan mina föräldrars tillsyn och pengar, började jag på Elfsborgs matcher med mina kompisar. Tack vare att just ståplatserna fanns tillgängliga med sitt låga biljettpris gjorde detta att vi, precis som jag och farsan, kunde gå och se alla matcher vi ville se. Jag tror vi betalade 30:- på den tiden, en ok summa för en högstadiegrabb som hade många bollar i luften. När jag började gå tillsammans med mina kompisar måste jag säga att mitt fotbollsintresse i allmänhet och Elfsborgsintresse i synnerhet tog fart rejält. Tack vare att vi kunde ställa oss på olika platser varje gång träffade vi nya kompisar i princip varje match och till slut så var vi ett gäng som samlades så fort det var match.

Utan den här flexibiliteten och de billiga biljettpriserna som ståplats erbjuder vågar jag nästan lova att mitt intresse för Elfsborg och förhoppningarna om föreningens framgång inte alls hade varit på samma nivå som idag. Jag tror verkligen att jag har ståplats att tacka för mitt brinnande Elfsborgsintresse. Jag vill även tacka farsan för att han tog med mig på Elfsborg från första början. Men utan ståplats och de billiga priserna hade vi nog aldrig blivit så trogna besökare som vi nu blev trots att resultaten åkte berg-o-dalbana. Nu sitter intresset där, jag och mina kompisar är flitiga besökare av Elfsborgsläktaren, farsan har dragit med sig morsan och även de befinner sig fortfarande på ståplats för priset, stämningen och flexibiliteten.

Det här är reflektioner som jag hoppas att Bosse Johansson, IF Elfsborgs styrelse, Claes Hagberg och Sture Svensson, Borås Arena AB och Borås Stad tar med sig i sitt framtida arbete när det gäller utvecklingen av Borås Arena. Jag tror nämligen att alla kan känna igen sig i det som jag nyss har reflekterat över. Att bevara en ståplatskultur är viktigt för att kommande generationer av Elfsborgare ska kunna växa upp på ett liknande sätt som många av oss gjort. Låt alla ha råd att gå på matcherna och bevara alternativet för oss som vill se dem stående.

Vår ståplatskultur är en del av IF Elfsborg!

//Lanata